Mindtrick

Kärlek bromsar upp ens personliga utveckling, det gör en förblindad för många saker i livet. Bland annat glömmer man bort vänner, familj, jobbet, karriären och sina intressen. Det är som ett rus man får från droger. Vi vill utsätta oss för detta även om vi vet att vi i slutändan blir ledsen, besviken och sårad för konsekvenserna. Det sägs att människan är en klyftig varelse, varför väljer vi aktivt att utsätta oss själva för denna drog?

Människan är född ensam från sin mammas mage, kanske blir vi lyckligast i slutändan av att vara ensamma? Vi slipper riskera att bli sårad, utblottad, förnedrad, besviken och ledsen. Det är trots allt oss själva som vi allra bäst kan lita på. Vi som är ensamma.

Ekonomi

Idag började vi med vår första och enda obligatoriska ekonomikurs i utbildningen, "industriell ekonomi och organisation". Vi hade 4h föreläsning på en fredagseftermiddag om företagsstrategier och slutade inte förrän 17:00. I vanliga fall om det hade varit hållfasthetslära hade jag börjat snarka direkt, alternativt struntat i att gå överhuvudtaget. Men föreläsaren som har doktorerat i nationalekonomi från Handelshögskolan var faktiskt otroligt intressant att lyssna på. Trodde aldrig jag skulle säga det men ekonomi är faktiskt ganska intressant även om jag inte skulle tänka mig att jobba inom detta området.

Tankar och funderingar

Dagens bästa tips fick jag från två vänner. Lite kortfattat är det ena att tålamod är en dygd där jag inte alltid behöver vara så ivrig. Det andra är att jag för mitt eget bästa ska sluta analysera sönder saker och ting som egentligen inte betyder nånting. Detta syftar naturligtvis på vissa händelser som jag inte tänker ta upp här, men det är väldigt bra tips som jag ska försöka följa.

Svensk jazz

Kärlek stavas med E.S.T. (Esbjörn Svensson Trio).

Journalistik

Då var antagningen till vårens utbildningar över. Sökte journalistutbildningen och tanken är att jag ska läsa den parallellt med kandidatuppsatsen på KTH. Men är det verkligen så smart gjort av mig? Rent studiemässigt är jag övertygad om att jag har kapacitet att läsa 30p nästa termin då det inte kommer att vara några tentor. Men ska jag verkligen följa hjärtat och börja på en journalistutbildning?

Förutom politiker är journalister idag den yrkesgrupp som folk i allmänhet har allra minst förtroende och för den delen respekt för. Förr i tiden under gymnasiet var det just pengar och prestige bland de viktigaste faktorerna för mitt framtida yrke och det var nog mer eller mindre påverkan från familj. Nu har jag kommit till den punkt i livet där jag känner att jag vill syssla med nånting som jag faktiskt brinner för. Men journalistik?! Ca 50% av de som utbildas till journalist är idag arbetslös. Saken är inte bättre att mina språkkunskaper rent ut sagt suger och att jag har ett utländsk utseende (ja, jag tror att det är ett problem när gäller vissa jobb i Sverige).

Jaja, jag vet inte ens om jag kommer in, troligen inte och skulle jag mot all förmodan göra det så får jag reflektera över det i framtiden.

SATS

Det finns faktiskt nånting som är mer obehaglig och värre än telefonförsäljare. Jag pratar om dem där satans försäljarna på SATS. Det började redan i receptionen på SATS Odenplan när jag hade vägarna förbi och frågade efter en prislista över olika typer av medlemskort som man kan köpa. Den översminkade tjejen i receptionen såg nästan överlycklig ut och jag fick fylla i ett formulär och sätta mig ner och vänta (!) som om jag hade bokat en tid hos läkaren. Det hela slutade med att jag enskilt fick sitta i ett rum tillsammans med en sliskig och solbränd snubbe i kavaj som i tjugo minuter försökte redogöra alla förmånliga kampanjer de hade och frågade ut mig vad jag hade för mål med min träning och hur långt från träningen min bostad ligger, som om det var en intervju till ett bantningsprogram på tv. Allt han sa var så inlärd och man såg tydligt hur han kunde manuset utantill när det gäller att övertala potentiella kunder. Hans trevliga attityd kändes dessutom löjligt påklistrad. Jag lyckades prata bort mig därifrån. Sammanfattningsvis var det en obehaglig upplevelse.

Ja...det är jag!

Avskyvärda stunder

Vissa stunder i vardagen är nästan värre än spya. Jag pratar om dessa stunder när man verkligen inte har nånting att göra. Man är för lat för att plugga, det är ingen rolig person som skriver till en på QX, ingen kompis hör av sig och man har ingen rolig nerladdad film i datorn man kan kolla på. DN har man redan läst flera gånger om så då orkar man inte börjar sätta igång med att läsa nån bok. Dessutom har man redan tränat.

Visserligen finns det tv men jag sjunker inte så lågt att jag låter tiden passera framför nån skitprogram på tv. Det brukar slutar med att jag trots allt slösurfar för tredje gången in på Aftonbladets hemsida alternativ på qx (det brukar faktiskt bli det sistnämnda) och får ångest för att jag vill göra nånting vettigt men liksom inte riktigt orkar eller vet vad. Idag när jag kom hem från
träningen var det precis en sån stund. Tänk om man hade någon shysst polare som granne man kan knacka på och bara tjöta skit med. Hur som helst är det snart sovdags och jag har lyckats genomleva ytterligare en avskyvärd stund. Imorgon är det tentaplugg som gäller och som vanligt kommer jag förbanna mig själv varje inte valde att prioritera kvällen med plugg istället.

Mitt framtida jobb?

Folk brukar frågar mig vad jag vill jobba med i framtiden. Ärligt talat har jag faktiskt ingen aning, men jag brukar säga att det ska vara ett jobb där jag märker resultat utav det arbete jag lägger ner, gärna kreativt och stor frihet. Visst är det viktiga faktorer men när jag tänker efter spelar kläderna faktiskt stor roll. Jag skulle tycka att det vore obekvämt att bära kostym varje dag till jobbet med en slips som sitter stryphårt mot halsen. Det verkar stelt och tråkigt. Ännu värre vore det att under större delen av jobbet få bära verkstadsdräkt eller skyddsdräkt och testa dragprover på nån trött metall. Nä, jag efterlyser ett jobb där man kan ha på sig vad som helst så länge det inte väcker ilskna tankar. Det verkar vara ganska kört för min del som ska bli civilingenjör och produktutvecklare. Jag kanske borde skola om mig?

Flugor

Man ser dem i föreläsningssalen, skolbiblioteket men framförallt kryllar det av dem i studentpalatset. Jag pratar om dessa djursholmstjejer med svarta polotröjor och glasögon som antingen pluggar på handels, juridik på SU, KTH heller Karolinska. De sitter där med räta ryggar och markerspennor i regnbågens alla färger och sitter snällt timme efter timme och ser duktiga ut. Det är dessa tjejer som växer upp och blir Maria Borelius. Jag inbillar mig att de lever i en sorglös tillvaro där de sedan födseln får allt serverad på silverfat och det enda som krävs från de själva är att de är flitiga i skolan. Allt annat får de liksom med på köpet. Jag är så bitter över att det är så stor skillnad på människa och människa. Att vissa redan från födseln får en nitlott medan andra glider genom livet på en räkmacka. En väldigt god sådan dessutom. Det här handlar kanske rent om vanlig svensk avundsjuka. But I like it the swedish way.

I watch you fade away

Det sägs att tiden läker alla sår, men när läker mitt sår som du satte?
Drömde om dig inatt och vaknade av att jag började gråta, ville inte att det skulle märkas så jag stack till köket och började läsa en tidning. När jag skulle lägga mig igen kunde jag inte sova.

Farväl Falkenberg

Min systers kompis kommentar om Farväl Falkenberg:

"Jag är så trött på att det alltid ska springa en naken jävel som slänger sig på snön i svenska filmer."

Själv tyckte jag att det var en alldeles enastående film.

Dreamer

Har kommit på mig själv att jag brukar drömma/fantisera om en person som jag i princip bara har skakat hand med. Det är så skönt att vi inte känner varandra och förmodligen aldrig kommer att göra det heller. Då slipper jag veta om denne person tycker si eller så om mig, nu blir det på ett plan där det bara är fantasierna som sätter stopp.

Oväntat samtal?

Bakgrund:

För ungefär två veckor sen lagade jag min cykel på yttergården, då kom en tjej på runt 25-30 år fram till mig och sa att hon visste ett bra och billigt ställe där man kan få cykeln lagad. Därefter berättade hon att hon precis har flyttat till Stockholm och pluggar nu till lärare i dans och teater. Hon trivdes inte alls i området där hon har köat för i 3år och nu funderar hon på att flytta till Forum där jag bor och undrade om hon kunde kolla in mitt rum innan hon bestämmer sig.

Jag visade henne mitt rum och efteråt frågade hon om mitt nummer och undrade om inte vi skulle ta och äta middag eller gå på bio nån kväll. Jag blev ju såklart paff, det är ju inte varje dag man blir utbjuden av en äldre tjej, men visst blev jag smickrad.

---------------------------------------------------------

Efter två veckor nu hörde hon av sig igen och berättade att hon skulle köpa en bostadsrätt istället för att hon inte stod ut med all oväsen och väntan. I övrigt berättade hon samma saker som hon berättade sist, men poängterade att hon tyckte att vi borde träffas nån dag. Det här kan bli roligt.

Jan Stenmark

Jag vill ha allt och lite till

Mitt liv är som en trigonometrisk funktion, den går i vågor och en sak som nästan är säkert är att saker och ting alltid återkommer. Efter att ha fått den stora summan av pengar från mina föräldrar till kvällskursen som jag i sista stunden avbokade fick jag behålla pengarna. Detta har resulterat en ny digitalkamera, kläder och böcker. Nu denna veckan har jag dessutom börjat köpa skivor. Jag har inte köpt en, två eller tre skivor utan sju skivor! För att dämpa ångesten kallar jag inte detta för shopping utan snarare för fyndning (skivorna var på rea). Shopping gör mig inte lyckligare, det vet jag av erfarenhet, men det ger mig onekligen en stund av tillfredsställelse. Jag avskyr mitt materialistiska begär, men jag vet att det går över efter ett tag när jag har fått ordning på annat i mitt liv. Längtar tills jag kommer in i min litterära fas igen eller ännu hellre pluggfas. Den borde förresten ha kommit för länge sen, det är ju snart tentaperiod. Hjälp!


Alexkid - Mint (så jävla bra!)
Doris - Did you give the world some love today Baby (respekt för Doris!)
Viktoria Tolstoy - För Älskad (svensk sliskjazz från 90-talet)
Viktoria Tolstoy - Pictures of me (släpptes 10 år efter För Älskad, så det här måste man ju ha!)
E-Lounge (fastnade för omslaget)
L*** ****** - **** ******* (för pinsamt för att ens skriva ut)
R************** - ************** (för pinsamt för att ens skriva ut)

Spontanitet

Satte upp håret i en tofs och klippte med saxen rakt av, snabbt och spontant som det ska vara!